Tour de Ski "sum up"
Det var egentligen orsaken till att jag tog mig bloggen till minnes igen, nämligen ett sportevenmang på skidor som engagerar (mig iaf). Det hade ju egentligen tänkt börjar redan förra hösten och jag vet inte hur länge namnet varit regrisrerat, under OS var det nära igen att ta fart men jag är lite lam att sätta igång me de mesta så detta blev inget undantag. Men nu under Tour de Ski kröp återigen hungern efter att vara krönikör fram, även om nu själva evenmanget är slut kanske man kan summera lite istället då man har tid och inte är allt för inne i bubblan som jag tenderar bli i dylika fall. Man kan ju ta det som en mjukstart inför VM om inte annat.
Jaha, var börjar man då? En hederlig lista med lite kommentarer får väl anses lämplig.
Vi börjar på damsidan, pallplatserna först.
1) Kowaltjuk som vinnare i damklassen var väl ingen överraskning i Björgens frånvaro, snarare att blev det aningen jämnare än man kunde förutspå de två första dagarna. det var väl främst de två skateloppen under etapp 5 och 6 som vållade lite problem.
2) Johaugs tour räddades av en 3e sista bra sträcka, en nästsista "crazy good" sträcka och en sista helt i hästväg. Inför sista sa hon att det går att ta igen 1 minut, men när man tar in redan på platten och kör ikapp polskan med 2 min är det nog något utöver det vanliga. Men så verkar ju hon som byggd för alpe cermis etappen också.
3) Longa. EN liten överraskning, bra jämn form och starkare än vanligt i skate.
Sådär, över till de finska tjejjerna, vi koncetrerar oss på de som tog sig imål.
8) Lähteenmäki. Denna tour får vi förhoppningsvis komma ihåg som början till hennes march mot stjärnorna. Speciellt den första masstarten var inponerande, överlag också väldigt jämnt preseterat för att vara så ung. Bara en vallnings miss tog ner helhetsintrycket en aning. Hoppas på skadefria och friska träningsår framöver så har vi en världstjärna inom något år med lite tur.
11) Roponen. Skidade ganska jämnt men utan att glänsa, hävdar att formen är bättre än för ett år sen, svårt att dra den slutsatsen av resultaten dock. Vi får hoppas det lossnar mot Oslo, men det brukar inte riktigt lyckas för mamman som kanske börjar ha sina bästa år bakom sig.
13) Aikku, mycket upp och ned. Varvade topplopp i klassiskt med katastrofer i skate. Mycket förklaras väl av olyckan tidigare på säsongen, och hon verkar hoppfull inför Oslo. Troligtvis vårt största medaljhopp när allt kommer omkring på en individuelldistans på damsidan.
18) Sarasoja, harvar på i mellanskiktet, verkar inte ha utvecklats något från ifjol.
Så över till gubbarna.
1) Cologna. Här såg vi majestätisk åkning, jag tror man kan jämföra hans skidåkning med Alain Prosts F1körning. Ekonomiskt, snabbt och kalkylerande, riskmimimering. Där Kowaltjuk bara har en växel att köra på kan Cologna lägga upp loppen mycket bättre och taktikera i fältet. Han var väl inte snabbast på någon sträcka, men det behövdes inte heller. Även om han är den just nu jämnstarkast är det dock ingen garanti för framgångar i vm. Norhthug verkar börja hitta formen och Baur visade att gammal är äldst uppför Final Climb.
2) Northug. detta måste vara det närmaste rockstjärna man kommer i skidvärlden, fiser han så drevar tidningarna om det. Han kom ganska kritiserad till touren och startade inte heller särskilt bra men formen verkade börja skärpa till sig på slutet. Även om jag inte riktigt vill gå så långt som Sverker i sin skidblogg http://sverkersskidblogg.blogspot.com/2011/01/kallas-moraliska-seger-och-vafflorna.html
" denne Northug. Denna överjordiska skidåkning som när som helst drabbar oss nästan som ett gudomligt ingripande. De som anmärker på att han inte gör detta varje gång borde betänka konsekvenserna av sitt uttalande: om han gjorde det alltid, som en maskin, skulle all tävlingsverksamhet förlora sin mening. De gudar vi vill skall nedstiga bland oss måste också vara människor. Annars bör de stanna i sin himmel. Jag gillar Northug jordisk."
tycker jag han beskriver något av den känsla man kan få då Northug är i form, vissa har väl lite svårt med hans uttalanden men det tror jag man kan lasta slaskpressen för i stor del.
3) Bauer, gamlingen sliter hårt med att inte kunna utmana på spurter och sprinter, och när han har dåliga skidor på nästsista favoritdistansen är det inte dukat för seger i alla fall. Men under sista etappen såg vi i alla fall vad han går för i bästa fall.
De finska herrarna behagade inte komma imål, positivt var väl iaf den första masstarten samt Heikkinens vinst. Vi får hoppas formen stiger fram til VM men lite knapert verkar det.
Den största snackisen förutom Cirkus Northug var väl vallningshelvetet på sista dagen. Både Sverige och Finland verkade ha missat en del främst de förstnämnda, medan våra norska grannar verkade ha vanvettigt bra skidor i den två sista dagarnas våtföre. Och alltid lika lustigt, när folk som inte annars följer med idrotten så hårt kanske börjar skrika om hela vallateamets avgång efter en fadäs. Nåjoo... kanske vi tar och avrundar där.
//aku
Jaha, var börjar man då? En hederlig lista med lite kommentarer får väl anses lämplig.
Vi börjar på damsidan, pallplatserna först.
1) Kowaltjuk som vinnare i damklassen var väl ingen överraskning i Björgens frånvaro, snarare att blev det aningen jämnare än man kunde förutspå de två första dagarna. det var väl främst de två skateloppen under etapp 5 och 6 som vållade lite problem.
2) Johaugs tour räddades av en 3e sista bra sträcka, en nästsista "crazy good" sträcka och en sista helt i hästväg. Inför sista sa hon att det går att ta igen 1 minut, men när man tar in redan på platten och kör ikapp polskan med 2 min är det nog något utöver det vanliga. Men så verkar ju hon som byggd för alpe cermis etappen också.
3) Longa. EN liten överraskning, bra jämn form och starkare än vanligt i skate.
Sådär, över till de finska tjejjerna, vi koncetrerar oss på de som tog sig imål.
8) Lähteenmäki. Denna tour får vi förhoppningsvis komma ihåg som början till hennes march mot stjärnorna. Speciellt den första masstarten var inponerande, överlag också väldigt jämnt preseterat för att vara så ung. Bara en vallnings miss tog ner helhetsintrycket en aning. Hoppas på skadefria och friska träningsår framöver så har vi en världstjärna inom något år med lite tur.
11) Roponen. Skidade ganska jämnt men utan att glänsa, hävdar att formen är bättre än för ett år sen, svårt att dra den slutsatsen av resultaten dock. Vi får hoppas det lossnar mot Oslo, men det brukar inte riktigt lyckas för mamman som kanske börjar ha sina bästa år bakom sig.
13) Aikku, mycket upp och ned. Varvade topplopp i klassiskt med katastrofer i skate. Mycket förklaras väl av olyckan tidigare på säsongen, och hon verkar hoppfull inför Oslo. Troligtvis vårt största medaljhopp när allt kommer omkring på en individuelldistans på damsidan.
18) Sarasoja, harvar på i mellanskiktet, verkar inte ha utvecklats något från ifjol.
Så över till gubbarna.
1) Cologna. Här såg vi majestätisk åkning, jag tror man kan jämföra hans skidåkning med Alain Prosts F1körning. Ekonomiskt, snabbt och kalkylerande, riskmimimering. Där Kowaltjuk bara har en växel att köra på kan Cologna lägga upp loppen mycket bättre och taktikera i fältet. Han var väl inte snabbast på någon sträcka, men det behövdes inte heller. Även om han är den just nu jämnstarkast är det dock ingen garanti för framgångar i vm. Norhthug verkar börja hitta formen och Baur visade att gammal är äldst uppför Final Climb.
2) Northug. detta måste vara det närmaste rockstjärna man kommer i skidvärlden, fiser han så drevar tidningarna om det. Han kom ganska kritiserad till touren och startade inte heller särskilt bra men formen verkade börja skärpa till sig på slutet. Även om jag inte riktigt vill gå så långt som Sverker i sin skidblogg http://sverkersskidblogg.blogspot.com/2011/01/kallas-moraliska-seger-och-vafflorna.html
" denne Northug. Denna överjordiska skidåkning som när som helst drabbar oss nästan som ett gudomligt ingripande. De som anmärker på att han inte gör detta varje gång borde betänka konsekvenserna av sitt uttalande: om han gjorde det alltid, som en maskin, skulle all tävlingsverksamhet förlora sin mening. De gudar vi vill skall nedstiga bland oss måste också vara människor. Annars bör de stanna i sin himmel. Jag gillar Northug jordisk."
tycker jag han beskriver något av den känsla man kan få då Northug är i form, vissa har väl lite svårt med hans uttalanden men det tror jag man kan lasta slaskpressen för i stor del.
3) Bauer, gamlingen sliter hårt med att inte kunna utmana på spurter och sprinter, och när han har dåliga skidor på nästsista favoritdistansen är det inte dukat för seger i alla fall. Men under sista etappen såg vi i alla fall vad han går för i bästa fall.
De finska herrarna behagade inte komma imål, positivt var väl iaf den första masstarten samt Heikkinens vinst. Vi får hoppas formen stiger fram til VM men lite knapert verkar det.
Den största snackisen förutom Cirkus Northug var väl vallningshelvetet på sista dagen. Både Sverige och Finland verkade ha missat en del främst de förstnämnda, medan våra norska grannar verkade ha vanvettigt bra skidor i den två sista dagarnas våtföre. Och alltid lika lustigt, när folk som inte annars följer med idrotten så hårt kanske börjar skrika om hela vallateamets avgång efter en fadäs. Nåjoo... kanske vi tar och avrundar där.
//aku
Kommentarer
Trackback
